Skönt att vara sjuk...

Då har det börjat släppa, fick ihop ca 22 km på söndag och nu känns det som om att jag inte har tränat på flera år.

JAG HAR TRÄNINGSVÄRK!!!

Körde först på förmiddagen ett lugnt pass med uppvärmning och löpskolning med M. Pulsen levde ett normalt liv och benen kändes som att det fanns mer att ge (4,55 km).

Åt en ordentlig lunch och laddade för ett lugnt långpass, hade planerat att springa runt växjösjön och trummen men jag vek ner mig efter att jag hade kommit till växjö sjön (6,00 km) och började springa hemåt.

Första 6 km gick mest ut på att se hur pulsen reagerade, efter 2 km bestämde jag mig att inte ha högre puls än 170 bpm. Det kändes som en behaglig ansträngningsnivå, brydde mig inte så mycket tempot.

Efter att ha börjat springa hemåt så bestämde jag mig för att springa till sandsbro, visste att det skulle vara ca 5-6 km dit. Pulsen höll sig stabil kring 170 och när jag var framme för att vända mot Fylleryd så började bristen av löpning på ca 2 veckor kännas. Det blev ju inte bättre av att det blev isgator. Efter 15,3 km så stoppade jag klockan, ville inte förstöra statistiken med gång eftersom det var omöjligt att springa ibland.

På dessa 15,3 km hade jag en snitt-puls på 167 och ett snitt tempo på 6:14, det kan jämföras med senaste långpasset på 21,54 km som jag hade en snitt-puls på 167 och ett snitt tempo på 5:34. Utifrån detta så kan jag nog se att jag inte riktigt är helt hundra men det enda bakslaget jag har är:

TRÄNINGSVÄRK!!!

Blev 2,43 km till av blandning av tempo och gång, beroende på vilket underlag som fanns att tillgå.

Så det blev totalt 22,28 km

Det som är skönt är att jag fick vila när jag var sjuk, slapp vara ute och springa när det blev snö igen.

Nu är det bara att börja om igen, men det ser jag framemot.

Nu i veckan är vi några på jobbet som ska börja springa 10K på onsdags-lunchen, tror att det blir tävling eftersom vi har bara en dusch.

Borde ha utnyttjat gästrummet...

Trodde att jag skulle slippa m`s sjukdom men det sket sig, fredag morgon kände jag att nu är det kört. En sväng till jobbet och sen efter att ha fått i mig lite tabletter efter lunch kände jag att det var lika bra att kasta in handduken.

Testade en dunderkur mot halsont:

Ingefära + citron i juice-centrifugen + honung som jag värmde, reaktion:

FY FAN VAD STARKT!

Lördag blev sömn hela dagen förutom när jag handlade mer I/C, kände mig pigg när jag tog på mig kläderna men efter att ha gått till ICA så hade jag en max-puls som brukar komma efter intervallkörning.

Söndag kändes halsen bra men det var inte långvarit, blev sämre mot kvällen igen efter några timmars arbete.

Måndag, tisdag och onsdag har jag sovit bort, känns som jag har liggsår.

Vad händer till helgen?

Det blir inte seedningsloppet, kan inte utsätta mig för det med risk att jag drar på mig något annat. Avbokade hotellet och använde pengarna till att köpa ett par nya skor (tycker att jag var värd det). Få se hur det blir att springa live med dem.

Funderingar inför nästa år

Kanske skulle avverka detta år först men det går ju inte att förundras över dem som sprang Skövde 6-timmars. Man kanske skulle ta sig ann den utmaningen nästa år, äh drömde nog för mycket under feberpåverkan.

Åter till verkligheten

Ska bli skönt att komma in i vanliga rutiner med jobb och träning, träningen får nog vänta några dagar till.

Fy fan för blommor!

Vecka 9 blev ingen vidare träningsvecka, fick ihop 14,38 km + en innebandymatch.

Tänkte ta ett långpass på söndag men var helt däckad i soffan hela dagen med nåt som kändes som en ordentlig förkylning. Vilket försvann på kvällen när jag kom på att en jävla blomma hade kommit in i lägenheten. Lite tabletter senare och jag var frisk. Ibland är jag inte snabbtänkt, ytterst sällan kan man nog säga. Är nog blond under flinten.

Fick till ett bra pass med löpargruppen, körde intervaller och som vanligt plågade hon oss. Men det är just den här träningen som jag har saknat, skulle det funnits en slalombacke i växjö hade vi väl fått springa där (under pojk-hockey åren så fick vi springa upp för loussa-backen med bildäck i famnen).

Seedningsloppet kommer inte gå bra om 11 dagar, men vad gör det. Det är ju roligt att tävla och utsätta sig för lite lidande. Lidande som är både kroppsligt och mentalt, vet inte varför men det spelar ingen roll vad det är för något men jag blir alltid nervös inför tävlingar. Har alltid varit så och jag hoppas att det alltid kommer förbli så.

2X3:00 min i 4:25 tempo (172/177 i snitt under intervallerna)

5X90 sec i 4:30 tempo (175/176/177/178/180 i snitt under intervallerna)

Ska nog lägga in lite tusingar till helgen

Vila

Nu har jag vilat i 2 dagar och känner att det borde gå att starta löpningen igen.

Hur som helst så kommer jag att träna imorgon med löpargruppen, hoppas det blir ett hårt pass :)