41 dagar kvar

Bara 41 dagar kvar till GBG-varvet, känner ingen ångest alls. Tidsmålet är sak samma om jag inte klarar, finns så många parametrar att ha med och jag bryr mig inte om det tar 140 min eller 110 min. Inser mer och mer att jag vill bara springa efter mitt hjärta och må bra av det. Jag kan nog kämpa till en bra tid men är det värt det?

Kommer jag klara av att genomföra varvet?

Klart jag kommer att klara av det, men frågan är mer: vilket minne vill jag ha?

Lida eller njuta?

Åter till verkligheten

Veckan som har varit har gett mig bara positiva saker, började med att utnyttja min julklapp: 1h pt med JG, den timmen var guld värd (tack M för juklappen). Nu är det ändring på mina mål, milen på 45 min är reviderat till att kunna springa med ett perfekt steg/hållning i 45 min. Varför kämpa när det går så mycket enklare när alla musklerna jobbar rätt.

Torsdagsgruppen

Intervaller var på schemat + springa i kohagar, fick till en perfekt intervall och sen blev det bara jobbigt när hållningen försvann. Sprang lite fel*2, andra gången så fick jag solen i ögonen och var dom andra tog till vänster, tog jag till höger.

Det här med hållning och teknik blir bara mer och mer intressant, bästa känslan fick jag när vi körde långpass på lördagen med JG. Blev ca 5,5 km uppvärmning innan jag kom till startplatsen och sen sprang vi runt södra bergunda-sjön. Första 6 km kändes jobbigt men jag försökte haka på AR som har samma kapacitet som jag. Fick slita för att inte bli ensam, men sen hände det något i en nedförsbacke. Tog till det jag hade lärt mig på min 1h PT och växlade teknik, plötsligt kändes allt lätt och på några sekunder var AR 2-3 m efter mig (fick lite extra kraft av det) och jag såg tätgruppen sluta dra ifrån. då bestämde jag mig att bara fokusera på tekniken tills jag fick en ännu mer positiv känsla. Från att tyckt att 5:50 tempo var jobbigt så tyckte jag att 5:06 var lätt och njutbart, nog för att jag sprang 2 km med en snittpuls på 186.

Söndagen

Blev en lätt löpning med M, vi kör hennes 7 min löpning + 1 min gång. Det fungerar bra på henne och för mig blir det en bra start på ett långpass (om inte klockan krånglar). Idag så kom vi upp till 16,13 km, imponerad att hon orkade köra lite fartökning i slutet. Kanske det var fikat jag lovade henne efter andra varvet som gav henne mer energi ;)

Nästa vecka

Målet för nästa vecka är att ta mig till fyllerydsskogen (hmmm ett eller två s?) och kanske toppa 7-dagars